Djup inne i mig bor en kärring.
En kärring som stör så på små små saker.
Som i morse när jag gick ut i köket och där stod ett tomt mjölkpaket , ett smutsigt glas på diskbänken och det ena skåpet av halv öppet.
Då blir kärringen inom mig en smula irriterad och fattar inte varför mannen inte kan sätta glaset i diskmaskinen, slänga det tomma paketet och stänga skåpet.
Hur svårt kan de va?

Men efter ett tag börjar jag tänka postitivt igen har ju faktiskt en underbar karl som städar,lagar mat ,fixar och donar och ger mig och Lykke-Li all kärlek i världen..